Startsida Jakt Fiske Bilder Skoter Samefakta Kontakt och priser

Fakta om oss Samer

Sàpmi

Sápmi är vår benämning på det område där vi samer under en lång tid har bebott. Det är den norra delen av Skandinavien och Kolahalvön. Det är ett område som sträcker sig från Idre i Dalarna i söder till Kolahalvön i Ryssland i öster. Vi finns i länderna Norge, Sverige, Finland och Ryssland och är dessa länders urbefolkning.

Hur många samer finns det?

Hur många samer det finns är svårt att säga eftersom ingen officiell räkning skett. Men man brukar dock uppskatta att det finns mellan 50.000-80.000 individer. De flesta bor i Norge (50.000), följt av Sverige (20.000) och Finland (10.000) samt Ryssland (2.000).

Vem är same?

Det finns ingen riktig definition av vem som är same. Eftersom det i första hand handlar om att identifiera sig som en same. I svensk och norsk lagstiftning har man definierat vem som är same, - i Sametingslagen, SFS 1992:1433, respektive, Sameloven §2-7 og §2-11.

Språket

Vårt språk, samiskan, är ett finsk-urgiskt språk och är närmast släkt med finskan. Samiskan är indelad i tre huvuddialekter; östsamiska, centralsamiska och sydsamiska. Huvuddialekterna är i sin tur indelade i nio underdialekter och går över nationsgränserna. De olika dialekterna skiljer sig så mycket i grammantik och ordförråd så att de är nästan som olika språk.

Flaggan

Vi har en gemensam flagga som sträcker sig över nationsgränserna. Det var vid den nordiska samekonferensen i Åre 1986 som den antogs som den officiella samiska flaggan. Det är Astrid Båhl från Skibotn, Troms i Norge som formgivit den. Färgerna kommer från den samiska dräkten. Cirkeln symboliserar solen och månen, där solringen är röd och månringen är blå.

Nationaldagen

Vid den femtonde samekonferensen i Helsingfors 1992 beslutades det att den samiska nationaldagen ska vara den 6 februari. Dagen är gemensam för alla samer oavsett om de bor i Norge, Sverige, Finland eller Ryssland. Första gången nationaldagen firades var i samband med inledandet av FN:s internationella urbefolkningsår i Jokkmokk 1993.

Nationalsång

Den officiella samiska nationalsången heter Sámi soga lávlla (Samefolkets sång). Texten är skriven 1906 av samen Isak Saba (1875-1921). Melodin är skriven av Arne Sörlie.

Nordiska samekonferensen i Åre 1986 beslutade att Sámi soga lávlla eller Samefolkets sång, officiellt skulle utses till Samernas nationalsång. Texten är skriven 1906 av sjösamen Isak Saba (1875-1921) som arbetade som lärare och kyrkomusiker och var född i nordnorska Nesseby. Isak Saba var den första same som valdes in i Norska Stortinget. Under perioden 1906 – 1909, representerade han socialdemokraterna i Finnmark och var samernas och fiskarbefolkningens talesman. Han återvaldes även för nästa stortingsperiod, 1909-1912. Arne Sörlies melodi blev godkänd som sångens officiella melodi vid Samekonferensen 1992 i Helsingfors.

Samiska flaggdagar

De samiska flaggdagarna är numera elva till antalet:
6 februari - Samernas nationaldag som firas till minne av det första samiska landsmötet, som hölls i Trondheim den 6 februari 1917. Detta var första gången samerna samlades till ett gemensamt landsmöte oberoende av nationalstaternas gränser.

2 mars - Det ombildade Sametinget i Finlandinvigdes 2 mars 1996.
25 mars - Marie bebådelsedag, en traditionell samisk högtidsdag.
Midsommardagen (Sankt Hansdagen), en officiell högtidsdag.
9 augusti - FNs internationella urfolksdag.
15 augusti - Samiska flaggan godkändes 15 augusti 1986.
18 augusti - Samerådet grundades 18 augusti 1956.
26 augusti - Sametinget i Sverige invigdes 26 augusti 1993.
9 oktober - Sametinget i Norge invigdes 9 oktober 1989.
9 november -Delegationen för sameärendeni Finland invigdes 9 november 1973.
15 november - Isak Sabas födelsedag år 1875. Han skrev det som sedan blev samernas nationalsång.

Jojken

Vår tradionella musik är jojken och består endast av sång. I den mer moderna jojken har man även blandat in instrument. Jojken var i grunden inte avsedd för underhållning utan var mer ett sätt att berätta och minnas. Det var även ett sätt att lugna renar och få sällskap när man var ensam. Jojken var även väldigt viktig i den vår tradionella religion.

 
Den samiska nationalsången på svenska

Sámi soga lávlla
Nordvart nedom Karlavagnen
ser du Samelandet skymta:
Fjäll bak fjäll i fjärran blåna,
sjöar sträcka sig vid sjöar,
bergens branter, fjällens toppar
höja sig mot själva himlen;
bäckar brusa, skogar susa,
tvärbrant stupa stålgrå uddar
strävande mot stormigt hav.

Frosten härjar här om vintern,
yrsnön vräks av vilda vindar;
ändock älskar sameätten
denna jord av allt sitt hjärta:
Månens ljus en färdman fägnar,
flygga norrskensflammor fladdra -
klövknäpp, rengrymt hörs bland snåren,
utpå insjön. över slätten
slamrar släden vägen fram.

Och när sommarns sol förgyller skogen,
havet, havets stränder,
guldomglänsta fiskefartyg
vaggas utav vattnets vågor,
gullhamn får var vattenfågel,
strömmarna som silver glittra,
åror blänka, stakar blixtra,
under sång ses männen styra
utför eda, fors och fall.

Lapplands släkte, sameätten -
obräckt har sen mäktat utstå
mördartjuder, slemma köpmän,
sluga skattekrävarskaror.
Hell, var hälsat, sega släkte!
Hell dig fridens rot och fäste!
Krigisk fejd har aldrig flammat,
aldrig spilldes brödrablodet
ibland Lapplands lugna ätt.

Våra fäder övervunno
vrånga våldsmän fordomtima;
bröder låt oss likaledes
strida segt emot förtrycket!
Solens söners starka släkte!
Dig kan ingen ovän kuva,
blott ditt väna språk du vårdar,
minnes forntidsfädrens maning:
Sameland åt samerna!